Vad är lagstiftningslära? Reflektioner från ett rättsvetenskapligt perspektiv
All offentlig makt utgår från folket – en rättsfilosofisk diskussion kring lagstiftning, avtal och externa effekter
Bör det införas ett särskilt straffansvar för förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott?
EU-lagstiftning – från ax till limpa
Har unionsrätten alltid det företräde som den påstår sig ha?
Kan lagstiftaren hinna ikapp när verkligheten springer ifrån lagstiftningen?
Är det dags för en grundlagsreglering för civila kriser?
Ingen verksamhet pga. coronapandemin
Övergångsregering och lagstiftningsarbete
För vilka ändamål får man lagstifta?
Är det dags att uppdatera preskriptionslagen?
Nya tvångsmedel i IT-samhället
Familjerättsliga förmögenhetsförhållanden i internationella situationer – ett lagstiftarperspektiv
Att lagstifta om straffet för mord
Hur kan allmänna principer arbetas in i lagtext? – En diskussion i ljuset av regeringens förslag till ny förvaltningslag
Är tiden mogen för en rättegång utan omedelbarhet, muntlighet och koncentration?
En ny handelsbalk – är det lämpligt och möjligt?
Riksdagens arbetsformer – valet mellan lagreglering och överenskommelser mellan partier
Barnrättighetsutredningens kartläggning och förslag
Straffrättsliga åtgärder mot terroriststridande
Regeringsformen som rättskälla
Sveriges internationella avtal och deras genomförande i svensk lagstiftning – vilken roll har den
svenska lagstiftaren?
Storleken på ideell ersättning – en fråga för lagstiftaren eller praxis?
Lagrådet och lagstiftaren
Sexualbrott och samtycke – en lagstiftningsteknisk fråga?
Schabloniserad skadeersättning från staten – likabehandling och rättslig grund
Rättens europeisering och rollfördelningen mellan lagstiftningsmakten och den dömande makten
Juridik, politik och intressen i utredningsarbete
Rätt och orätt i lag och moral - Ett normativt perspektiv på svensk rättskipning
Svenska rättsmedel vid långsam domstolshandläggning – särskilt om kompetensfördelningen mellan lagstiftaren, Europadomstolen och Högsta domstolen
Tillräknelighet – reglering genom lagstiftning eller praxis?
Skall man få heta vad som helst? En namnlagsutredares dilemma
Goda och dåliga lagar – vad lagstiftaren bör tänka på
Juridik och politik i lagstiftningsarbetet
När, hur och varför avviker HD från tidigare prejudikat?
Ne bis in idem – förbudet mot dubbla förfaranden i brottmål
Att lagstifta om yttrandefriheten
Proportionalitetskrav i lagstiftningen
Struktur, språk och lagstiftningsteknik i regeringsformen
Lagstiftningstekniken i en European Civil Code
Nya regleringsformer – bättre än traditionell lagstiftning eller fler problem?
Straffvärdet för allvarliga våldsbrott – en fråga för lagstiftaren eller för rättstillämparen?
Var går gränsen för Högsta domstolens rättsbildningskompetens?
Domar, opinion och lagstiftning
Retroaktivitetsproblem inom straffrätten
Den svenska lagstiftningsprocessen och EU
Näringsrätt kontra civilrätt – Myndighetstillsyn och branschnämnder eller domstolar
Könsneutralitet i lagstiftningen och lagstiftningsmetoder för att undvika diskriminering
Retroaktiv lagstiftning och övergångsbestämmelser
Svensk taktik i EU-lagstiftningen – erfarenheter ur regeringens och näringslivets perspektiv
Lex mercatoria och modellagar vid internationell tvistlösning
Lagrådet – rättsutvecklare eller bromskloss?
Sanktioner och rättstillämpning (i ljuset av terroristbekämpningen)
Folkrätten och det individuella straffansvaret
Lagstiftningsideologi och lagstiftningsteknik - erfarenheter från arbetet med en ny aktiebolagslag
Principer för lagtolkning jämfört med avtalstolkning
Skall lagreglerna spegla eller påverka den allmänna rättsuppfattningen
EG-kommissionen ./. Kungariket Sverige ang. ofullständigt genomförande av direktivet om oskäliga avtalsvillkor i konsumentavtal. Strider svensk lagstiftningsteknik mot EG-rätten?
Vilka rättskällor använder juristerna – i Sverige och i EG?
Copyright © 2024 Föreningen för lagstiftningslära